Hem Sex-tips Orgasmiska störningar (orgasm dysfunktion): mediciner, symtom etc. & tjur; hej friska
Orgasmiska störningar (orgasm dysfunktion): mediciner, symtom etc. & tjur; hej friska

Orgasmiska störningar (orgasm dysfunktion): mediciner, symtom etc. & tjur; hej friska

Innehållsförteckning:

Anonim



x

Definition

Vad är orgasmstörningar?

Orgasm är en känsla av intensiv lättnad efter att ha fått sexuell stimulering. Orgasmer kan variera i intensitet, varaktighet och frekvens. Orgasmer kan förekomma med lite sexuell stimulering, men ibland behövs mer stimulering. Orgasmisk störning är ett tillstånd som uppstår när en person har svårt att få orgasm, även när de är sexuellt upphetsade och får tillräckligt med sexuell stimulering.

Denna sjukdom är vanligare hos kvinnor. Detta tillstånd är också känt som anorgasmia eller orgasm dysfunktion hos kvinnor.

Hur vanliga är orgasmer?

Kvinnor och män kan båda uppleva orgasmproblem, men det är mindre vanligt hos män. Faktum är att orgasmstörningar drabbar ungefär 1 av 3 kvinnor.

Detta tillstånd kan dock behandlas genom att minska riskfaktorerna. Tala med din läkare för mer information.

Tecken och symtom

Vilka är tecken och symtom på orgasmiska störningar?

Huvudtecknet och symptomet på orgasmisk dysfunktion är oförmågan att nå sexuell klimax. Andra vanliga tecken är att ha en otillfredsställande orgasm eller ta längre tid att nå klimax. Kvinnor med orgasmisk dysfunktion kan ha svårt att få orgasm under samlag eller onani.

Det finns fyra typer av orgasm dysfunktion, nämligen:

  • Primär anorgasmi. Detta är ett tillstånd där en person aldrig har en orgasm.
  • Sekundär anorgasmi.Denna typ av dysfunktion gör det svårt för dig att få orgasm, men har haft det tidigare.
  • Situationsanorgasmi.Detta tillstånd är den vanligaste typen av orgasm dysfunktion. Villkoret uppstår när du bara kan få orgasm i vissa situationer, till exempel under oralsex eller onani.
  • Generaliserad anorgasmi. Denna typ av dysfunktion gör att du under inga omständigheter inte kan nå orgasm, även om du är väldigt upphetsad och sexuellt stimulerad.

När ska jag träffa en läkare?

Tidig diagnos och behandling kan förhindra att detta tillstånd försämras och förhindra andra medicinska nödsituationer, så prata med din läkare omedelbart för att förhindra detta allvarliga tillstånd.

Om du har några tecken eller symtom ovan eller några andra frågor, kontakta din läkare. Allas kropp är annorlunda. Rådfråga alltid en läkare för att behandla ditt hälsotillstånd.

Orsak

Vad orsakar orgasmisk dysfunktion?

Orsakerna till orgasmisk dysfunktion varierar mycket från person till person. Det är därför det är ganska svårt att bestämma orsaken till detta problem. Kvinnor tenderar att ha svårt att få orgasm på grund av fysiska, emotionella eller psykologiska faktorer. Möjliga bidragande faktorer inkluderar:

  • Äldre
  • Medicinska tillstånd, såsom diabetes
  • Historik om gynekologiska operationer, såsom hysterektomi
  • Användning av vissa läkemedel, särskilt selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) för depression
  • Kulturell eller religiös tro
  • Skam
  • Skuld att njuta av sexuell aktivitet
  • Historia om sexuellt våld
  • Psykiska tillstånd, såsom depression eller ångest
  • Påfrestning
  • Dåligt självförtroende
  • Relationsproblem, såsom olösta konflikter eller brist på förtroende.

Ibland kan en kombination av dessa faktorer göra det svårt för en person (särskilt kvinnor) att få orgasm. Oförmågan att orgasm kan orsaka stress, vilket gör det svårare att nå orgasm vid ett senare tillfälle.

Utlösare

Vad riskerar jag för orgasmisk dysfunktion?

Du kan ha en högre risk för detta tillstånd om du har följande villkor:

  • Historia om sexuellt våld eller våldtäkt
  • En känsla av mättnad i sexuell aktivitet eller relationer
  • Trötthet och stress eller depression
  • Brist på kunskap om sexuell funktion
  • Negativa känslor om sex (ofta lärt sig i barndomen eller tonåren)
  • Skam att fråga den bästa typen av beröring

Diagnos och behandling

Informationen är inte en ersättning för medicinsk rådgivning. Rådgör ALLTID med din läkare.

Hur diagnostiseras orgasmiska störningar?

Om din läkare misstänker att du har detta tillstånd rekommenderas en fysisk undersökning och flera tester. Dessutom kommer läkaren att fråga om din sexuella historia. Detta kan hitta orsaken till den störda orgasmen och kan identifiera andra faktorer som kan bidra till tillståndet. Din läkare kan också hänvisa dig till en gynekolog för ytterligare tester. Gynekologer som är specialiserade på kvinnors hälsa kan rekommendera vidare behandling för orgasmiska störningar.

Hur hanteras detta tillstånd?

Behandlingen / vården som du får relaterad till den orgasmiska dysfunktionen du känner beror på orsaken till störningen. Det finns flera sätt att du kanske kan hantera detta tillstånd, nämligen:

  • Att ta itu med det medicinska tillstånd som orsakade det
  • Byt till antidepressivt läkemedel
  • Utför kognitiv beteendeterapi eller sexuell terapi
  • Öka klitorisstimulering under onani och samlag.

Parrådgivning är ett annat populärt behandlingsalternativ. Rådgivaren hjälper dig och din partner att hantera alla konflikter du kan uppleva. Detta kan lösa problem i ditt förhållande och kring problem i sängen.

I vissa fall kan östrogenhormonbehandling användas. Detta kan öka sexuell lust eller mängden blodflöde till könsorganen för att öka känsligheten.

Förebyggande

Vad kan jag göra hemma för att behandla orgasmproblem?

Om du har problem med att få orgasm kan det vara frustrerande för både dig och din partner. Att koncentrera sig på klimax kan också göra problemet värre.

De flesta par upplever inte sexuella upplevelser som på TV och film. Så försök att ställa in dina förväntningar. Fokusera istället mer på ömsesidigt nöje än på orgasm. Du kanske tycker att det är lika tillfredsställande att hålla nöjet pågår som en orgasm.

Om du har några frågor, kontakta din läkare för den bästa lösningen på ditt problem.

Hej hälsogrupp tillhandahåller inte medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling.

Orgasmiska störningar (orgasm dysfunktion): mediciner, symtom etc. & tjur; hej friska

Redaktörens val