Innehållsförteckning:
- Känner igen ätstörningar
- Diagnos av ätstörningar
- 1. Fysisk utvärdering
- Fysisk undersökning
- Laboratorietest
- 2. Psykologisk utvärdering
- När kan någon få diagnosen ätstörning?
- Anorexia nervosa
- Bulimia nervosa
- Hetsätning
Ätstörningar kan påverka vem som helst. Denna sjukdom kan ha allvarliga och livshotande komplikationer. Så det är viktigt att få hjälp för detta tillstånd. Innan läkare kan behandla det måste de dock diagnostisera tillståndet.
Känner igen ätstörningar
Det finns fyra huvudtyper av ätstörningar, nämligen:
- Anorexia nervosa är en ätstörning som kännetecknas av överdriven rädsla för kroppsvikt. Patienter tenderar att begränsa sitt matintag genom att anta en mycket strikt extrem diet. De tenderar att svälta sig själva eftersom de är för rädda för att gå upp i vikt efter att ha ätit.
- Bulimia nervosa är en ätstörning som kännetecknas av upprepade episoder av överätning följt av "självrenande" alias"Rensning" av dessa livsmedel. Rensning kan göras genom att kräkas med mat kan också ta laxermedel eller diuretika och bantningspiller.
- Hetsätningär en störning av ätbeteende som inte kontrolleras, men utan rensning.
- Andra ätstörningar (OSFED) nämligen en ätstörning som är oförenlig med de andra tre typerna av ätstörningar.
Den exakta orsaken till ätstörningen är okänd. Flera faktorer kan dock spela en roll i denna störning.
Ätstörningar kan börja i tonåren och ung vuxen ålder. I den åldern försöker många desperat komma i form som en modell (som i verkligheten inte nödvändigtvis är hälsosam). Vissa psykiska störningar som tvångssyndrom (OCD) och depression kan också öka risken.
Ätstörningar kan bli allvarliga problem om de inte behandlas ordentligt och diagnostiseras tidigt. Vissa människor kan förneka att problemet finns. Men vissa symtom kan indikera att en person har problem med sin kost.
Läkare använder fysiska och psykologiska utvärderingar för att diagnostisera ätstörningar. De kommer också att se till att du uppfyller de diagnostiska kriterierna för en ätstörning. Dessa kriterier beskrivs i Diagnostisk och Statisiskt Manual av Mentalsjukdomar (DSM-5), publicerad av American Psychiatric Association (VAD).
Diagnos av ätstörningar
1. Fysisk utvärdering
Fysisk undersökning
Under den fysiska undersökningen kommer läkaren att kontrollera din längd, vikt och vitala tecken. Din läkare kommer också att kontrollera dina lungor och hjärta, eftersom ätstörningar kan orsaka högt eller lågt blodtryck, långsam andning och en långsam puls.
Läkaren kommer sannolikt att undersöka din mage. De kan också kontrollera din hud och hår för fukt eller leta efter spröda naglar.
Dessutom kan läkaren fråga om andra möjliga problem, såsom hals- eller tarmproblem. Eftersom detta kan vara en komplikation av bulimi.
Laboratorietest
Ätstörningar kan skada kroppen och orsaka problem med vitala organ. Så din läkare kan genomgå laboratorietester, inklusive:
- Rutinmässig blodkontroll
- Kontrollera lever-, njure- och sköldkörtelfunktionen
- Urinprov
Din läkare kan också beställa röntgenstrålar för att leta efter brutna ben, vilket kan vara ett tecken på benförlust från anorexi eller bulimi. Ett elektrokardiogram (EKG) kan kontrollera om det finns oegentligheter i ditt hjärta.
Din läkare kan också undersöka dina tänder för tecken på förfall. Detta är ett annat symptom på en ätstörning.
2. Psykologisk utvärdering
Läkare diagnostiserar inte ätstörningar baserat på en fysisk undersökning ensam. En psykologisk utvärdering av en psykiatrisk specialist krävs också.
Den psykiatriska specialisten kommer att fråga om dina matvanor. Det syftar till att förstå naturen eller mönstret för ditt beteende gentemot mat och hur du äter. Läkaren måste också få en uppfattning om hur du ser din kroppsform.
När kan någon få diagnosen ätstörning?
Innan din läkare kan diagnostisera dig med en ätstörning måste du uppfylla kriterierna för en specifik typ av störning. Symtomen på ätstörningar varierar också beroende på vilken typ av ätstörning.
Anorexia nervosa
- Kroppstunn eller mycket tunn
- Sömnlöshet
- Känner mig väldigt trött
- Yrsel och svimning
- Blåaktiga naglar
- Skört hår och naglar
- Förstoppning
- Torr hud
- Oregelbunden hjärtrytm
Bulimia nervosa
- Rädsla för att gå upp i vikt
- Ta viktminskningstillskott till det yttersta
- Kräcker mat med våld
- Gör extremsport
- Använd laxermedel, diuretika eller lavemang regelbundet
Hetsätning
- Okontrollerad överätning, även om du är full
- Ät i hemlighet
- Går på diet men går inte ner i vikt
- Depression och ångest
Efter att ha fått en diagnos från din läkare kan du börja planera den bästa typen av behandling för sjukdomen. Din läkare kan hänvisa dig till en psykolog, psykiater, nutritionist eller annan specialist relaterad till ditt tillstånd. Följ läkarens rekommendationer och fokusera på att leva ett hälsosamt liv, inte på att bota sjukdom eller att få din kropp att se perfekt ut.
x